Sista spår var vid gränsen mot Österrike då för många år sen.
Då när många flydde samma väg, bort från kommunismen.
Bara några av tusentals och åter tusentals har senare hört av sig.
Många gjorde aldrig det. De bara försvann. De flesta till USA och Australien.
Tiderna var farliga och hårda. Ett ord kunde leda till någons död.
Så man lät bli att höra av sig och utsätta sina nära för fara.
Svårt att förstå men tiden var svår och obarmhärtig.
Inte så längre sen kom en artikel i tidningen där man skriver om de som
flydde från kommunismen och som byggt upp ett nytt liv i Australien.
Märkligt nog men deras bild av dåvarande fosterlandet var oförändrad.
även efter så många år. Tiden har stått stilla. Och även deras rädsla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar